Sverige och tortyr

Sverige har kritiserats av FN:s kommitté mot tortyr (Committe Against Torture, CAT) tolv gånger. Kommitténs uppgift är att se till att de länder som har anslutit sig till tortyrkonventionen ska efterleva den. Anledningen till att Sverige har kritiserats är inte för att människor har torteras i svenska fängelser utan för att Sverige har avslagit ansökningar om asyl i fall där CAT sedan haft en annan uppfattning om risken för tortyr vid ett tvångsvis återsändande.

Svenska staten har ansett att de inte kommer att bli torterade medan CAT har ansett att risken finns att de kommer att bli det. Det är en folkrättslig princip som fastställs i såväl tortyrkonventionen som i flera andra konventioner, att man inte får återsända en person till ett land där personen riskerar att utsättas för tortyr eller annan grym eller omänsklig behandling eller bestraffning. Eftersom man idag kan säga att principen är internationell sedvanerätt, är alla stater bundna av den, oavsett vilka konventioner man ratificerat, eller inte ratificerat.
I majoriteten av de fall där Sverige har kritiserats, har CAT anfört att Sverige inte har gjort korrekta bedömningar av den berörda personens trovärdighet. I de fall där personen har anfört att han eller hon har utsatts för tortyr, har CAT understrukit att man inte kan förvänta sig att en människa som utsatts för tortyr ger en helt sammanhängande berättelse. CAT har också vid flera tillfällen anfört att Sverige använder sig av allt för generell information och gör för generaliserande bedömningar av det land den asylsökande kommer ifrån

Tre skäl till att inga personer ska återsändas till länder där de riskerar att utsättas för tortyr samt till varför Sverige ska ta avstånd från användande av diplomatiska försäkringar:

• Det är en folkrättslig princip som fastställs i såväl tortyrkonventionen som i flera andra konventioner, att man inte får återsända en person till ett land där hon eller han riskerar att utsättas för tortyr eller annan grym eller omänsklig behandling eller bestraffning. Eftersom man idag kan säga att principen är internationell sedvanerätt, är alla stater bundna av den, oavsett vilka konventioner man ratificerat, eller inte ratificerat.
• Amnesty anser att diplomatiska försäkringar är ett sätt att komma runt det absoluta tortyrförbudet.
• Sverige är ett land känt för att stödja FN och stå upp för de mänskliga rättigheterna. Det finns en viktig betydelse av att sända rätt signaler till omvärlden, att Sverige står upp för de mänskliga rättigheterna och tar sitt ansvar gentemot en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, att inte utsättas för tortyr. Omvänt, är det mycket allvarligt när just ett land som Sverige sänder signaler till omvärlden som kan uppfattas som att det inte finns ett absolut förbud mot tortyr.

Amnesty kräver att:

• Sverige ska respektera det absoluta förbudet mot tortyr genom att inte sända tillbaka asylsökande till länder där de riskerar att utsättas för tortyr och genom att ta avstånd från diplomatiska försäkringar.
• Sverige ska respektera det absoluta förbudet mot tortyr genom att införa ett särskilt tortyrbrott i den nationella lagstiftningen.
• Sverige ska bekämpa straffrihet genom att implementera Romstadgan i svensk lagstiftning.

Särskilt tortyrbrott

Amnesty kräver att Sverige ska respektera det absoluta förbudet mot tortyr genom att införa ett särskilt tortyrbrott i den nationella lagstiftningen.

Lag mot tortyr?

I Sverige finns inget brott som heter tortyr och en person som har gjort sig skyldig till tortyr kan därför inte dömas för det i svensk domstol. Visserligen finns en rad straffbestämmelser i svensk rätt, som grov misshandel, människorov, olaga tvång, olaga hot, våldtäkt och grov våldtäkt, vilka regeringen har hänvisat till och ansett tillräckliga. Amnesty menar dock att dessa brott inte har samma tyngd eller samma symboliska betydelse som brottet tortyr. Det kan också ifrågasättas om dessa uppräknade brott innefattar tortyrbrottets grovhet och utstuderade och systematiska karaktär. Dessutom preskriberas större delen av de uppräknade brotten efter viss tid, vilket betyder att det inte går att ställa de skyldiga inför rätta när så har skett.

Varför anser Amnesty att det är viktigt att tortyr kriminaliseras i nationell lagstiftning?

Ett krav som Amnesty ställer är att stater måste kriminalisera tortyr i sin nationella lagstiftning. Amnesty tycker också att stater har en skyldighet att explicit kriminalisera tortyr. Staterna får inte, såsom ofta är fallet, endast hänvisa till existerande strafflagstiftning och hävda att tortyr redan är kriminaliserat genom brott som till exempel grov misshandel.

Amnesty anser alltså att brottet tortyr ska formuleras som ett separat brott i svensk rätt. Detta är av stor principiell betydelse. Tortyrkonventionen ålägger staterna att kriminalisera tortyrbrottet. Sverige har ratificerat tortyrkonventionen, men regeringen har i många år vägrat att införa en särskild straffbestämmelse som tortyr i svensk lag. Amnesty anser att denna hållning är både obegriplig och beklagansvärd. FN:s kommitté mot tortyr (Committe Against Torture, CAT) ) har vid flera tillfällen rekommenderat att Sverige explicit inför ett sådant brott. Amnesty kräver att så sker. För att kunna bekämpa tortyr måste de personer som har gjort sig skyldiga till tortyr kunna ställas inför rätta. Stater som Sverige måste av den anledningen straffbelägga tortyrbrottet och därmed delta i arbetet mot den straffrihet som råder för bland annat tortyr. I svensk rätt är det angivet, genom grundlagsbestämmelsen i Regeringsformen och genom att Europakonventionen gäller som svensk lag, att tortyr är förbjudet. Men dessa lagstadganden är inga straffbestämmelser och kan inte anses innebära att Sveriges ovan nämnda skyldigheter enligt tortyrkonventionen är uppfyllda.

Tre skäl till varför Sverige ska införa ett särskilt tortyrbrott i svensk lagstiftning

• Sverige har ratificerat tortyrkonventionen vilket ålägger staterna att kriminalisera tortyrbrottet.
• Att kriminalisera tortyr är en viktig del i arbetet mot tortyr och mot den straffrihet som råder för personer som har gjort sig skyldiga till tortyr.
• Tortyr måste kriminaliseras explicit för att helt fånga tortyrbrottets grovhet och utstuderade och systematiska karaktär.